Forskargrupp stärker kartongen – nu letar de samarbetspartners

Björn Alriksson vid en av Processums bioreaktorer i Örnsköldsvik.

 

Bakteriell nanocellulosa kan bli styrkehöjare i kartong, textilier och plast. Det visar redan försök som gjorts på Umeå universitet.

– Dagens sätt att framställa bakteriell nanocellulosa är dyrt på grund av att metoden är ineffektiv och att tillväxtmediet är dyrt, säger Björn Alriksson.

Umeå universitet och RISE Processum i Örnsköldsvik gör gemensam sak i forskningens namn för att utveckla produktionsmetoder för att tillverka bakteriell nanocellulosa från lågvärdiga sidoströmmar från massabruk. Nanocellulosa i olika former kan ge nya och förbättrade egenskaper åt en rad olika material såsom kartong, textilier och plast. Nu letar de samarbetspartners inom pappers- och massaindustrin och på applikationssidan som vill delta i projektet:

– Det här är en mycket intressant produkt som kan ge existerande material förbättrade egenskaper och som kan användas för att framställa helt nya biobaserade material, betonar Leif Jönsson, professor och Björn Alriksson, gruppchef inom bioteknik vid Processum i ett pressmeddelande.

– Vi är därför öppna för såväl nationella som internationella samarbeten inom olika områden för att tillsammans utveckla intressanta applikationer.

BNC från bakterien Komagataeibacter xylinus med 20 000 gångers förstoring.

Hittills har forskning liksom tillverkning i demonstrations- och fabriksskala framför allt skett inom mikrofibrillär cellulosa, MFC, och kristallin nanocellulosa, CNC. Forskarna i projektet satsar nu på att utveckla och skala upp en metod för att tillverka bakteriell nanocellulosa, BNC. Som namnet antyder är det bakterier som i bioreaktorer producerar denna typ av nanocellulosa. Tillräckliga mängder av bakteriell nanocellulosa för applikationer inom kartong, textilier och plast kommer att framställas i slutdelen av projektet.

– Vid Umeå universitet har vår forskargrupp redan lyckats producera bakteriell nanocellulosa i laboratorieskala med en lågvärdig sidoström från ett massabruk, berättar Professor Leif Jönsson som leder forskargruppen. Vi har framställt mindre mängder BNC och blandat in i papper med lovande resultat. Papperet fick förbättrade mekaniska egenskaper, t.ex. högre drag- och rivindex.

Nanocellulosa framställd med hjälp av bakterier skiljer sig från MFC och CNC genom att den är renare, har en högre polymeriseringsgrad med längre molekylkedjor, är mer kristallin och tunnare.
– Dagens sätt att framställa bakteriell nanocellulosa är dyrt på grund av att metoden är ineffektiv och att tillväxtmediet är dyrt, säger Björn Alriksson och förklarar att det är anledningen till att de kommer att använda lågvärdiga restströmmar från massabruk som tillväxtmedium.

– Produktionen kommer att ske i våra bioreaktorer för en snabb produktion.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


Tuffa EU-krav kring plast på ingång

Krönikören Laurel Brunner skriver i bloggen Verdigris om EU-kommissionens nya förslag – att förbjuda sugrör, bestick och andra engångsvaror i plast redan nästa år. Förutom att tio engångsprodukter är i skottgluggen pekar hon ut de tuffare krav som förpackningskonverterare och grafisk industri ställs inför som printar dryckesförpackningar och etiketter.

Publicerat av: